Månar
Planeter kan ha en eller flera mindre himlakroppar som kretsar runt dem
i en omloppsbana. De mindre himlakropparna är månar.
Vissa planeter som Venus och Merkurius har inga månar alls, medan Jupiter och
Saturnus har väldigt många, och astronomerna hittar bara fler.
Nästan alla månar består av sten och is. De flesta har varit stenblock som sedan fått
en omloppsbana runt en planet tack vare planeternas gravitation.
Jorden har en enda måne. Vår måne har många kratrar från meteoriter. Dessa meteoritnedslag har
transporterat fruset vatten/is till månen. Utan dessa nedslag skulle det inte
finnas något vatten på månen. Vetenskapsmännen är inte helt säkra, men de tror att månens
kärna är gjord av järn som delvis smält och är flytande inuti. Det finns inga
vulkanutbrott eller jordbävningar på månen, p.g.a. att månen inte har någon
geologisk aktivitet. Det tar tjugosju dygn för månen att snurra runt Tellus, samtidigt snurrar den
runt sin egen axel. Detta gör att vi bara kan se månens ”framsida”.
I väldigt många kulturer dyrkas vår måne som en gudinna, som den romerska gudinnan Luna eller de grekiska gudinnorna
Selene och Artemis. Därför kallas också månen för Luna. Även i Asien ses månen som en gud.
Månens yta är ojämn och kraterliknande. Med lite fantasi kan du se ett ansikte bland kratrarna.
Vissa kallar ”ansiktet” för gubben i månen. I Kina benämner de "ansiktet" för kaninen i månen, efter den kinesiska
gudinnan Heng Os kanin. I Kina firas Heng O under månfesitvalen som äger rum på hösten då de äter månkakor för
att hylla gudinnan.
Källor: http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/och Stora boken om RYMDEN.
Av: Erika Hidemyr
Bild: ( månen) från Clip art.
i en omloppsbana. De mindre himlakropparna är månar.
Vissa planeter som Venus och Merkurius har inga månar alls, medan Jupiter och
Saturnus har väldigt många, och astronomerna hittar bara fler.
Nästan alla månar består av sten och is. De flesta har varit stenblock som sedan fått
en omloppsbana runt en planet tack vare planeternas gravitation.
Jorden har en enda måne. Vår måne har många kratrar från meteoriter. Dessa meteoritnedslag har
transporterat fruset vatten/is till månen. Utan dessa nedslag skulle det inte
finnas något vatten på månen. Vetenskapsmännen är inte helt säkra, men de tror att månens
kärna är gjord av järn som delvis smält och är flytande inuti. Det finns inga
vulkanutbrott eller jordbävningar på månen, p.g.a. att månen inte har någon
geologisk aktivitet. Det tar tjugosju dygn för månen att snurra runt Tellus, samtidigt snurrar den
runt sin egen axel. Detta gör att vi bara kan se månens ”framsida”.
I väldigt många kulturer dyrkas vår måne som en gudinna, som den romerska gudinnan Luna eller de grekiska gudinnorna
Selene och Artemis. Därför kallas också månen för Luna. Även i Asien ses månen som en gud.
Månens yta är ojämn och kraterliknande. Med lite fantasi kan du se ett ansikte bland kratrarna.
Vissa kallar ”ansiktet” för gubben i månen. I Kina benämner de "ansiktet" för kaninen i månen, efter den kinesiska
gudinnan Heng Os kanin. I Kina firas Heng O under månfesitvalen som äger rum på hösten då de äter månkakor för
att hylla gudinnan.
Källor: http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/och Stora boken om RYMDEN.
Av: Erika Hidemyr
Bild: ( månen) från Clip art.
Stjärnor
En stjärna är en brinnande rund gasboll som ”lever” uti rymden.
Den bild av stjärnorna på himlen vi kan se, kan ibland vara en synvilla för ögat.
Vi ser stjärnona på himmeln som små prickar, men i själva verket kan en enda
stjärna vara större än alla himlakroppar i vårt solsystem.
Källor: http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/och stora boken om rymden.
Av: Erika Hidemyr
Den bild av stjärnorna på himlen vi kan se, kan ibland vara en synvilla för ögat.
Vi ser stjärnona på himmeln som små prickar, men i själva verket kan en enda
stjärna vara större än alla himlakroppar i vårt solsystem.
Källor: http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/och stora boken om rymden.
Av: Erika Hidemyr
Planeter
I vårt solsystem finns det nio planeter som kretsar kring vår stjärna, solen.
Några av dem består av gas t ex Jupiter, Saturnus och Neptunus.
Andra består av nästan bara sten och dessa planeter har fasta ytor.
Orsaken till att planeter är runda är att planetens kärna är rundad som ett klot och
drar allt mot sig genom gravitationen.
Även planeter kan ”lysa” på vår natthimmel men det är egentligen ljus som
reflekteras från solen. Stjärnor kan blinka på himlen eller tindra ibland, men ljusskenet från
planeternas ljus är alltid lika starkt. Man kan också tro att planeterna är större än stjärnorna.
Detta beror på att planeterna ligger närmare jorden än stjärnona.
Alla planeter i vårt solsystem har fått namn efter gudar och gudinnor från den romerska mytologin.
Jorden har fått ett romerskt namn (Tellus) från gudinnan Terra. Ordet
terra betyder ”mark” på latin.
Jorden snurrar hela tiden runt sin axel i tjugotre graders vinkling. Det tar ett dygn för jorden
att snurra runt sin egen axel, ett helt varv. Det tar oftast ett år, 365 dygn, för jorden att snurra runt
solen. Vart fjärde år behövs ytligare en dag, den 29 februari eller skottdagen som den kan kallas.
Det är då det blir skottår. Alla planeter åker runt solen i olika hastigheter. Beroende på planetens hastighet
och avstånd till solen innehåller ett år på en planet inte samma antal dygn från planet till planet.
Exempelvis är ett år på Merkurius bara 88 jorddygn, medan ett enda år på Neptunus är 165 år på jorden.
Av: Erika Hidemyr
Källor:http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/ och Stora boken om rymden.
Några av dem består av gas t ex Jupiter, Saturnus och Neptunus.
Andra består av nästan bara sten och dessa planeter har fasta ytor.
Orsaken till att planeter är runda är att planetens kärna är rundad som ett klot och
drar allt mot sig genom gravitationen.
Även planeter kan ”lysa” på vår natthimmel men det är egentligen ljus som
reflekteras från solen. Stjärnor kan blinka på himlen eller tindra ibland, men ljusskenet från
planeternas ljus är alltid lika starkt. Man kan också tro att planeterna är större än stjärnorna.
Detta beror på att planeterna ligger närmare jorden än stjärnona.
Alla planeter i vårt solsystem har fått namn efter gudar och gudinnor från den romerska mytologin.
Jorden har fått ett romerskt namn (Tellus) från gudinnan Terra. Ordet
terra betyder ”mark” på latin.
Jorden snurrar hela tiden runt sin axel i tjugotre graders vinkling. Det tar ett dygn för jorden
att snurra runt sin egen axel, ett helt varv. Det tar oftast ett år, 365 dygn, för jorden att snurra runt
solen. Vart fjärde år behövs ytligare en dag, den 29 februari eller skottdagen som den kan kallas.
Det är då det blir skottår. Alla planeter åker runt solen i olika hastigheter. Beroende på planetens hastighet
och avstånd till solen innehåller ett år på en planet inte samma antal dygn från planet till planet.
Exempelvis är ett år på Merkurius bara 88 jorddygn, medan ett enda år på Neptunus är 165 år på jorden.
Av: Erika Hidemyr
Källor:http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/ och Stora boken om rymden.